Nya typsnitt från Microsoft
Med den kommande versionen av Windows (Longhorn/Vista) kommer sex nya typsnitt följa med. Dessa har naturligtvis läckt ut på nätet långt i förväg och du kan tills vidare ladda ned dem här. Microsoft har lagt ned mycket pengar på typsnitt och har tidigare tagit fram/beställt succé-typsnitten Verdana, Trebuchet och Georgia – och gjort dem tillgängliga gratis. (Via Forever Geek.)
Paketet består av två antikvor (Cambria och Constantia), tre linjärer (Calibri, Candara och Corbel) och Consolas – ett typsnitt med fast bredd. De är riktigt snygga och professionella!
Typsnitten kan du se hos Poynter Online, som också har ”recenserat” dem. De skriver också, i en tidigare artikel:
... the fonts were developed to include all of the characters for Latin, Greek and Cyrillic. Each family includes a regular, italic, bold and bold italic style. ... with an estimated price tag of hundreds of thousands of dollars to develop each family of type.
Microsoft has done far more than any other group when it comes to readability research for the screen. The mission of the Advanced Reading Technologies team is one of Bill Gates’ personal ”Top Five” priorities ...
Vad man än må säga om Microsoft har deras arbete med typsnitt kommit många till godo. Tack, Bill! (Just detta typsnittspaket verkar dock inte släppas gratis, och egentligen är det inte släppt alls ännu.)
Översikt över bloggkataloger
De senaste dagarna har jag sett fler och fler bloggkataloger/portaler/listor/aggregatorer. Kanske det är ett tecken på att bloggandet är på väg att nå en riktigt stor användarskara? Jag passar på att ge en liten översikt över de existerande tjänsterna. Alla finesser för varje tjänst kanske inte tas upp.
- Var är du?, också kallad Bloggkartan eller Lemonad. En pingtjänst där du placerar din blogg geografiskt i Sverige. Du kan enkelt hitta bloggar i närheten av dig eller på annan ort. Visar de senaste inläggen.
- Tjejblog är en pingtjänst enbart för ”tjej-bloggar”. Kräver därför registrering.
- Sweblogs: en pingtjänst som visar de senast uppdaterade bloggarna.
Verkar vara död nu.Har återuppstått igen! - Podcasting.se visar de senaste podcasten och videoblogg-”inläggen”.
- Ointressant. Länkar till blogginlägg som anses ointressanta.
- Nyligen. Liknar till stor del Sweblogs. Du kan också se alla pingande bloggar sorterade i bokstavsordning eller efter teman.
- knuff.se. Sökmotor för svenska bloggar, men framförallt en zeitgeist-sida för att hålla reda på vad som är aktuellt i bloggosfären.
- isbn.alfakrull.se. En katalog över bokrecensioner skrivna på olika bloggar.
- Intressant.se. En pingtjänst där skribenten sätter etiketter (teman) på inläggen. Du kan hitta liknande inlägg och välja bland etiketterna. Visar de mest populära inläggen.
- Feeder, en sökmotor för bloggar och nyheter. Ännu inte färdig; ska enligt sidan ha lanserats vecka 26 eller 27.
- Dabloid Sverige, lanserad 23 juli. En ”löpsedel” med rubriker och korta ingresser från bloggar.
- Blogwalk, lanserad 6 juni. Min egen tjänst; kombinerad ”löpsedel”, sökmotor och katalog. Hämtar alla ping från Var är du? och lagrar i egen databas.
- Bloggtoppen, en topplista för ”dagböcker” där du kan tävla i popularitet.
- Bloggtoppen (igen), ytterligare en topplista för bloggar. Sorterar också efter kategorier.
- Bloggportalen.se, lanseras
fredag 5 augustimåndag 8 augusti. Kommer bli en katalog med presentationer av bloggar, inte en aggregator för inlägg.
De flesta av tjänsterna kräver att man registrerar sig hos dem separat. Vissa kräver också att man pingar aktivt, andra hämtar din bloggs flöde med jämna mellanrum.
Säg gärna till om det finns ytterligare tjänster! (Eller om du tycker att någon beskrivning ovan är orättvis eller felaktig.)
1 augusti: La till Podcasting.se.
2 augusti: La till Tjejblog (tack Bengt.)
29 augusti: La till Bloggtoppen.
4 september: La till knuff.se.
Ny bloggportal på gång
Via Jerrys blog ser jag att en ny bloggportal öppnar i augusti. Till skillnad från de existerande bloggtjänsterna ligger fokus på bloggarna istället för inläggen. Man anmäler sin egen blogg och beskriver den. Det är svårt att säga hur bloggarna kommer presenteras sedan, men jag hoppas verkligen att de kommer sorteras efter nyckelord eller kategorier.
Av den korta information som ges kan man bara se att det är fler än en person som ligger bakom (användande av ordet ”vi”) och att det handlar om en katalog av något slag. Jag skulle också gissa att det är tidningsfolk som ligger bakom. Men det är en ganska vild gissning som baserar sig på två saker:
- Man skriver att bloggarna kommer sorteras i alfabetisk ordning. En sådan ordning är typisk för tidningar, men inte särskilt interaktiv. På webben bör man istället ha möjlighet att sortera bloggar på flera olika sätt, som kategorier, ålder eller genom sökning. (En alfabetisk lista finns förresten redan.) Endimensionella listor utnyttjar inte webben maximalt.
- Bloggare ombeds registrera sig före 29 juli för att vara med i premiärversionen. På webben släpper man inte nya nummer/versioner av (innehållet på) webbplatser vid regelbundna tillfällen som tidningar, utan uppdaterar dem kontinuerligt när ny information dyker upp. Vad händer egentligen med dem som registrerar sig efter 29 juli? Får de vänta en månad och vara med i nummer två?
Vi får väl se om min chansning går hem. I vilket fall som helst hoppas jag och tror att Bloggportalen.se kommer tillföra något till den svenska bloggosfären. Ju fler olika portaler, desto bättre, tycker jag.
Uppdatering samma dag: Det visar sig att Sigge Eklund, som verkar vara huvudansvarig (eller ensam?), är både webbdesigner och författare. Han har skrivit kortfattat om portalen på sin blogg.
28 juli: Sigge har i alla fall lyckats få publicitet för sin bloggportal. (Via Suburbia.) Det tycker jag är bra, det tjänar alla bloggare på.
Han berättar att han har funderat på hur man skulle kategorisera bloggarna, men kom fram till att det – åtminstone i början – räcker med att lista dem i bokstavsordning.
– Man bagatelliserar dem lite grann genom att tvinga in dom i teman. En människas dagbok är svår att kategorisera. Det fascinerande är ju att en blogg handlar om allting i den personens liv.
(Dagbok? Sigges blogg är förvisso en dagbok, men har vi inte kommit överens om att bloggar kan vara så mycket mer än så?)
Bra att han har kommit på att enka kategorier inte fungerar så bra i alla fall. Men etiketter då? Då kan man använda flera dimensioner, som politik, dragracing och feminism. Jag vidhåller att en alfabetisk lista inte är speciellt bra och enkel att hitta i. Dessutom favoriserar man bloggar vars namn dyker upp först och sist i listorna. Vem orkar bläddra bland 2 000 bloggar för att hitta något? (Hur många använder telefonkatalogen i pappersform istället för Eniro.se?)
Med bloggportalen.se hoppas han att det ska bli möjligt att få överblick över det ständigt ökande antalet svenskspråkiga bloggar.
Och jag hoppas att han kommer lyckas. Det kan inte bli sämre i alla fall.
1 augusti: Sigge har skrivit ett svar på den kritik som framförts av många bloggare.
Öppen källkod, licenser och lagboken
Program som tillhör kategorierna ”öppen källkod” eller ”fri programvara” släpps alltid med en licens. Den talar om vad du får och inte får göra med källkoden. Enligt Open Source Initiative finns det drygt 50 licenser för öppen källkod, och enligt GNU drygt 60 fri-programvara-licenser. Varför behövs de, och vad menas med en licens?
Upphovsrätt
Den svenska lagen om upphovsrätt definierar upphovsrätt enligt följande.
2 §: Upphovsrätt innefattar ... uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, ... i annan teknik.
Upphovsrätten tillhör alltid upphovsmannen, dvs utvecklaren av programmet – oavsett om man anger ”copyright” i källkoden eller ej. Detta är dock svensk lag, och internationellt har det åtminstone tidigare (i vissa länder) krävts att man angett upphovsman.
26 g §: Den som har förvärvat rätt att använda ett datorprogram får framställa sådana exemplar av programmet och göra sådana ändringar i programmet som är nödvändiga för att han skall kunna använda programmet för dess avsedda ändamål.
Du får alltså modifiera de program du har förvärvat lagligen om de skulle vara icke funktionsdugliga på ett eller annat sätt. Men du har inte rätt att sprida den modifierade versionen.
Licens
En licens är ett ”särskilt tillstånd till viss verksamhet som normalt inte är tillåten” (Norstedts svenska ordbok). Licensen säger i det här fallet vad du får göra som annars vore olagligt enligt upphovsrätten. Den kan också ställa rimliga krav på licensinnehavaren. Licensen gäller främst källkod, eftersom program som inte distribueras tillsammans med källkoden inte behöver någon licens.
Om källkoden följer med ett program – men saknar licens – gäller upphovsrätten fullt ut. Du har inte rätt att sprida en modifierad version av den och kan dömas till böter eller upp till två års fängelse.
Varför är det viktigt med licenser? För upphovsmannen är det (tydligen) viktigt att se till att ens källkod inte används på vissa sätt. Det finns exempelvis en stark ovilja hos många att låta någon annan tjäna pengar på sitt arbete. (Man skulle också kunna tänka sig en licens som ger alla utom vapen- och tobaksindustrin rätt att använda källkoden i sina program.) Den som modifierar annans källkod vill ha en skriftlig licens för att undvika att senare bli stämd för intrång i upphovsrätten.
Lagboken säger om detta:
27 §: Upphovsrätt må, med den begränsning som följer av vad i 3 § sägs, helt eller delvis överlåtas.
28 §: Om ej annat avtalats, äger den till vilken upphovsrätt överlåtits icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare.
Man kan alltså överlåta upphovsrätten helt eller delvis för ett program till någon annan, nämligen licensinnehavaren. Detta görs genom licensen, som beskriver exakt vad som överlåtits. En viktig paragraf i detta sammanhang är 3 §. Det är för mig som lekman otydligt vad man menar med sista stycket, men jag förstår i alla fall att licensinnehavaren inte har rätt att göra precis vad som helst med källkoden, oavsett vad som skrivs i licensen.
3 §: Då exemplar av ett verk framställes eller verket göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver.
Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes; ej heller må verket göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen.
Sin rätt enligt denna paragraf kan upphovsmannen med bindande verkan eftergiva endast såvitt angår en till art och omfattning begränsad användning av verket.
En licens är inte ett kontrakt och inte ett avtal. Den kan därför inte begränsa användandet av programmet utan enbart ge tillåtelse att göra det som annars strider mot upphovsrätten. En licens har heller ingenting att göra med garantier och ansvarsfördelning. Det är vanligt att lägga in en friskrivningsklausul (eng. disclaimer) i anslutning till en licens, men det är två skilda saker.
Ett problem som har uppstått med licenser är att de är långa och svårbegripliga. Det krävs ofta advokater för att reda ut vad en viss licens ger användaren rätt att göra. Många företag och organisationer har tagit fram sina egna licenser, bland andra Apache, Apple, IBM, Mozilla och Sun. De flesta utvecklare känner inte till hur licenserna skiljer sig åt och vet därför inte vilken licens de vill använda. Jag är också övertygad om att väldigt många av de som valt en licens för sitt program inte förstår sig på den.
GNU General Public License
Den förmodligen mest kända och använda licensen för fri programvara är GNU General Public License (GPL). Den ger dig rätt att sprida modifierade versioner av programmet under vissa förutsättningar. Du måste då:
- inkludera källkoden
- licensiera program och källkod under GPL -eller annan kompatibel licens-
- inkludera en kopia av licensen
- om programmet är interaktivt beskriva licensen för användarna
- ange att och när du modifierat källkoden i varje fil
Ideologin bakom GPL är frihet att använda och modifiera program, och man vill säkerställa att källkoden alltid är fri att använda – även för framtida, modifierade versioner. Du får inte använda GPL-licensierad kod eller programmoduler i program som inte också licensieras under en GPL-kompatibel licens GPL. Detta har gett upphov till många diskussioner och anses fortfarande kontroversiellt. Jag är själv inte säker på att jag gillar denna begränsning.
BSD License
University of Californa har tagit fram en annan mycket känd licens, BSD License. Den tillåter all spridning av källkoden – även i icke-fri programvara. Licenstexten är kortfattad och enkel och kräver egentligen bara att denna inkluderas i källkod och/eller dokumentation som medföljer binär distribution. Du måste alltså inte göra din modifierade källkod tillgänglig, men måste använda en BSD-kompatibel licens.
BSD License är kompatibel med GPL.
Public Domain
Det som på engelska kallas Public Domain är ingen egentlig licens, utan ett uttryck för ett fullständigt överlåtande av upphovsrätten. Jag har inte hittat någon information som talar om hur man på ett juridisk bindande sätt gör detta.
Genom att distribuera sin källkod med denna ”licens” ger man användarna tillåtelse att göra precis vad som helst med den. Detta har vissa fördelar jämfört med GPL och andra restriktiva licenser genom att man tillåter modifieringar att distribueras med alla licenser, samt utan licens. Naturligtvis kan också företag använda denna kod i sina kommersiella program, men är det verkligen så illa? Jag är som sagt inte säker på detta.
Svenska bloggar på Google
Ett mått på en bloggs popularitet kan sägas vara dess ”ranking” på Google. Söker man efter bloggar borde de med flest inlänkar dyka upp först. Det är inte riktigt så enkelt, men det kan ändå vara intressant att se hur Google rankar dem. I resultaten nedan har jag bara tagit med faktiska bloggar och inte dokument om bloggar. Dessa är förmodligen de svenska bloggar som syns mest och bäst på Google.
Vid en sökning på ”blogg OR webblogg OR blog OR weblog OR weblogg” med inställningen ”sidor från Sverige” kommer följande bloggar upp först:
- Malins blogg
- hakank.blogg
- Henrik Torstenssons Webblogg
- Helle Kleins blogg
- Annica Tigers blog
- Linda Skugge
- Per Svensson
- pierre andersson | blogg
- Forskning & Framstegs webblogg
- Annas blog feat. Mel E
Dock räknas inte bloggar på exempelvis Blogger med, eftersom de inte ligger på svenska servrar. Samma sökning, men med inställningen ”sidor på svenska” ger i stort sett samma resultat (JKL Blog slår sig in på åttonde plats).
Värt att notera är att bloggen som vann Internetworlds omröstning i våras, JohanNorberg.Net dyker upp först på elfte plats här. Av de 50 främsta bloggarna enligt denna omröstning finns bara en handfull med bland de tio första svenska bloggarna på Google. Beror det på att bloggarna är dåligt anpassade för sökmotorer, eller kanske någonting annat?
Begränsningar
Ovanstående tar inte hänsyn till bloggar skrivna på andra språk än svenska, som ligger på servrar utanför Sverige. Inte heller de bloggar på svenska som inte anger språk i html-taggen (de räknas nog som skrivna på engelska då). Det är inte särskilt vetenskapligt, men ganska intressant.
Temabyte
Skriftligt har bytt utseende igen, men den här gången är det bara ett temabyte. Som synes har jag helt plockat bort menyn till höger, och placerat den bland inläggen istället. På så vis får inläggen alltid tillgång till skärmens hela bredd, och det finns inget i kanterna som stör. Förhoppningsvis ska det göra att det blir vilsammare att läsa, men samtidigt är det en ovan layout, så jag är osäker. Ge gärna feedback på detta tema!
Jag har skapat temat själv och inte gjort det tillgängligt ännu. Precis om med mitt förra tema anropas insticksprogrammen i koden, så för att använda det på en annan blogg måste man antingen ha samma insticksprogram, eller kunna lite programmering och redigera koden. Som alltid kan jag dock lägga upp temat om någon vill se det.
Behovet av förbättrad filhantering
Dagens sätt att hantera filer och dokument på är förlegat. (Inte ur teknisk synvinkel; det finns riktigt ”häftiga” filsystem där ute. Däremot fungerar det för användaren idag på samma sätt som för många år sedan.) Som tur är har fler än jag insett detta, och försöker göra något åt det.
Onaturlig, endimensionell katalogisering
Varje dokument på hårddisken ligger i en mapp, som sedan ligger i en annan mapp. Men ofta är det inte helt solklart i vilken mapp jag vill lägga mina filer. Denna typ katalogisering med endast en kategori per dokument beror på tekniska begränsningar snarare än att den är naturlig. Dokument kan höra till flera naturliga kategorier – jämför gärna med del.icio.us och Flickr, där man anger ett valfritt antal etiketter per länk eller bild. Jag vill kunna göra likadant med mina dokument på hårddisken!
WinFS in
Microsofts kommande filsystem WinFS är ett lager ovanpå NTFS som begåvats med databasfunktionalitet och mycket annat. Flera mappar kan här innehålla samma dokument! Tyvärr är det ännu oklart när WinFS lanseras, men det är troligt att det dröjer till lanseringen av Windows Blackcomb någon gång efter 2011. Alldeles för långt in i framtiden, alltså.
En fråga till publiken: känner någon till om det finns motsvarande planer för filsystem i Linux-världen? Det kommer säkerligen dröja ytterligare fem år innan Linux får inbyggt stöd för WinFS, och 2016 känns obegripligt långt borta.
Kognitivt belastande bråte i mapparna
Jag brukar oftast försöka ”hålla rent” i mapparna. Med det menar jag att jag raderar filer som inte längre används – för att göra det lättare att överblicka och hitta bland de viktiga dokumenten. När det blir för många filer i en mapp tar det längre tid att hitta rätt dokument i filhanteraren, pga den ökade kognitiva belastningen. Emellanåt ångrar jag en radering och måste leta i ”papperskorgen” efter dokumentet.
Varför måste jag radera filer för att kunna ha en god överblick över mina dokument? Jag har just nu 64 GByte ledigt på min home-partition, och ändå raderar jag filer på 23 KByte. Det ska inte behövas! Idag är lagringsutrymme så billigt att man rimligtvis aldrig borde behöva radera ett mindre dokument. Så hur gör man för att få bättre kontroll över det ökande antalet dokument?
Detta problem vet jag inte hur man ska lösa, men en idé – som Microsoft varit snubblande nära (eller kanske redan infört?) – är att göra det möjligt att sortera filer på användningsfrekvens. På så vis ser man de oftast använda dokumenten överst och man behöver inte se filerna man sällan använder. Men den ständigt förändrade sorteringen som följer med en sådan lösning gör också att man aldrig vet var man ska titta efter det dokument man söker. Lösningen bör nog vara lite mer komplex, men att ständigt söka efter dokumenten man vill ha tror jag inte är det bästa sättet. Vi får hoppas att någon vet hur man kan göra.
Definition av användarvänlighet
En supportperson som är vänlig mot användaren är användarvänlig. Det hörde jag sägas igår, så det måste ju vara sant. 
Motsatsen är de som ogärna svarar på ”dumma” användarfrågor. När användarna inte förstår är det programmet eller utbildningen det är fel på. Användaren är kunden, och kunden har alltid rätt. Kom ihåg det, alla arroganta tekniker och utvecklare! 
Ping-plugin till WordPress
Jag har skapat ett insticksprogram till WordPress som inte pingar när du redigerar äldre inlägg, men självklart när du skriver nya. Tyvärr pingar WordPress annars så fort du sparar ett inlägg, oavsett hur mycket eller lite du har redigerat i det. Det beteendet gillar jag inte; jag vill kunna redigera mina inlägg utan att pinga Nyligen, Var är du? och liknande tjänster.
Mitt insticksprogram ersätter den ordinarie pingfunktionen och kontrollerar om inlägget är ”gammalt” eller nytt. (Med ”gammalt” menas ett som tidigare publicerats och nu redigerats. Gamla utkast pingas förstås in när de publiceras.)
Du hittar mitt insticksprogram här. Ge gärna feedback som kommentar till detta inlägg. (Det finns bara på engelska, tyvärr.)
23 juli: Det verkar som att insticksprogrammet inte alltid fungerar. Jag ska felsöka det imorgon och återkommer med mer information.
24 juli: Nu fungerar det problemfritt. Jag har lagt upp en ny version av filen.
Etiketter
Flitiga kommentatorer